Alliansen välkomnar överenskommelsen!

Sverigeförhandlingen är ett uppdrag från regeringen att förhandla om framtidens järnvägsnät och kollektivtrafik i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö för att få fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande.

Fler kommenterar om överenskommelsen.

– Vi välkomnar Sverigeförhandlarnas överenskommelse. Det som är tråkigt är att BRT/Metrobuss Kungsten-Mölndal inte kommit med, vilket innebär att vi tappar 10 000 bostäder. Anslagen från regeringen är helt enkelt för litet och det är bara att beklaga, säger Jonas Ransgård, gruppledare för Moderaterna.

Statens medfinansiering är på 3 220 mnkr av 7 000 mnkr för kollektivtrafikobjekten, vilket innebär en statlig medfinansiering på 46 procent genom denna överenskommelse.

– Under decennier har Göteborg varit i strykklass när det kommer till statliga infrastruktursatsningar. Infrastrukturobjekten som har förhandlas tillför nödvändig struktur för kollektivtrafiken i Göteborg och Västsverige. Dessa objekt ställer vi oss bakom. Samtidigt är den statliga medfinansieringen för låg. Vår uppfattning har varit att ersättningsnivåerna per bostad, som är relaterad till objekten, har en alltför låg finansieringsgrad, säger Helene Odenjung, gruppledare för Liberalerna.

Överenskommelsen med Sverigeförhandlingen är även en del i att bygga bort bostadsbristen i Göteborg, och stadens mål är att bygga 45 680 bostäder till 2035.

– Nu måste Göteborgs stad steppa up och pröva nya lösningar för att för första gången leverera de bostäder som utlovas. Vi har föreslagit nya lösningar som de rödgröna gärna får använda – bara det blir byggt, säger David Lega, gruppledare för Kristdemokraterna.

”Riktigt bra blir det först efter majoritetsskiftet 2014”

Så har kommunstyrelsen fattat beslut om Göteborgs stads årsredovisning för 2011. Det är en

David Lega (KD), Jonas Ransgård (M) och Helene Odenjung (FP).

David Lega (KD), Jonas Ransgård (M) och Helene Odenjung (FP).

imponerande katalog av verksamheter som utförs i många fall dygnet runt för göteborgarna. Som grund för verksamheten ligger budgeten, beslutad i kommunfullmäktige och föreslagen av S, MP och V. I budgeten finns också 19 av S, MP, V prioriterade mål. Av dessa mål bedöms 13 uppnå viss måluppfyllelse, två god måluppfyllelse och fyra ingen måluppfyllelse. Ett av skälen till detta resultat kan vara att målen i sig är otydligt formulerade.

Exempelvis ska miljön i Göteborg förbättras genom minskad biltrafik till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel. I verkligheten har biltrafiken ökat med 0,3 procent, kollektivtrafikåkandet ökat med 10 procent och cyklandet ökat med en procent. Detta ger en viss måluppfyllelse. Med tanke på att mobiliteten kommer att öka och man snarare borde minska transportsektorns miljöpåverkan än motverka transporterna i sig, så kan man undra om målet är det rätta?

En god måluppfyllelse har andelen miljömåltider, där snittet nu ligger på 21,9 % men där andelen ekologisk mjölk är ca 90 %. Det goda resultatet vad gäller mjölken beror i mångt och mycket på gemensamma strategiska beslut, i detta fall i SDN att det viktigaste är just ekologisk mjölk. På ett enkelt sätt och utan att behöva anstränga sig överdrivet har målet uppfyllts. Om målet i sig är kostnadsdrivande är dock oklart och inget den politiska majoriteten är särskilt intresserade av att titta på.

På minussidan i årsredovisningen finns förskolan. Trots ökade resurser och kraftig utbyggnad av förskoleplatser i Göteborg klarade inte ens hälften av stadsdelarna av att erbjuda plats inom fyra månader under 2011, vilket lagstiftningen har krävt sedan mitten av 90-talet. Samtidigt går drygt 6 800 barn i för stora barngrupper i Göteborg. Förskolekön och storleken på barngrupperna har aldrig varit större samtidigt. Begreppet ”viss” måluppfyllelse kan verkligen diskuteras.

Skolverkets statistik över niornas slutbetyg är också oroande. Totalt i Göteborg har behörigheten minskat från 87,2 procent (2010) till 85 procent (2011), vilket är en försämring med 2,2 procentenheter och ett av de sämsta resultaten på över ett decennium. Att kunskapsresultaten fortsätter att försämras i Göteborg verifieras också i olika sammanställningar som exempelvis Lärarförbundets rankinglista över landets bästa skolkommun. Där är nu Göteborg på 184:e plats bland landets 290 kommuner.

Viss måluppfyllelse sägs bostadsbyggandet ha under 2011. Antalet färdigställda bostäder uppgick då till 1 702, vilket var färre än under 2010. Staden missar därmed åter det lågt satta målet 2 000 nya bostäder per år. Samtidigt är behovet av bostäder rekordstort. 126 000 personer var vid årsskiftet registrerade som bostadssökande på Boplats, vilket var en ökning med 20 000 under 2011. Enligt Boplats saknar närmare 50 000 människor ett stabilt boende i Göteborg. Bostadsbyggandet är ett område där en hel det återstår att göra och där Alliansen har högre mål.

Sammanfattningsvis har 2011 varit ett tufft år där flera stora omorganisationer har påverkat såväl personal som brukare. Oerhört många goda insatser görs dagligen och förutsättningarna efter omorganisationen av stadsdelsnämnderna är nu bättre för än fler och än bättre insatser. Med ett genomförande av LOV:en inom äldreomsorgen och en kraftig satsning på insatser för bl a elever i behov av stöd kommer säkert måluppfyllelsen att bli bättre. Från Alliansens sida kommer vi fortsätta jobba för det, men riktigt bra blir det först efter majoritetsskiftet 2014.

Jonas Ransgård (M)
Helene Odenjung (FP)
David lega (KD)

Bilfientligheten starkare än miljöengagemanget

Det som för bara några år sedan betraktades som en viktig åtgärd för miljön anses nu miljöfarligt. De rödgröna med S i spetsen vill ta bort parkeringstillstånden för miljöbilar. Redan nu till sommaren skall de sista tillstånden utfärdas. ”Parkeringstillstånd stimulerar till bilkörande” skriver de rödgröna. De menar att det inte finns några tydliga miljöfördelar med de fordon som klassas som miljöfordon jämfört med andra.

– Är det inte redan tillräckligt jobbigt att vara bilägare i Göteborg? Låt inte bilfientligheten bli starkare än miljöengagemanget, kommenterar Martin Wannholt (M). -Kommer göteborgarna att lita på politikerna nästa gång en miljöstimulans införs? En långsiktig miljöpolitik kräver tydliga och pålitliga riktlinjer, tillägger Wannholt (M).

– Vi vill fortsätta att uppmuntra göteborgarna att köra miljövänligt. Ett ökat resande med kollektivtrafik och cykel är nödvändigt, men bilen kommer aldrig att ersättas helt. Miljöbiltillstånden har varit en bra morot för fler att välja miljöbil, säger Helene Odenjung, kommunalråd (FP).

– Vi vill se en utveckling, inte en avveckling. En ny teknikdrivande miljöbilsdefinition är väl ingen konst för fordonsstaden Göteborg? Vi vill ha nya regler för miljöbilsparkering på plats så snart som möjligt så att nya tillstånd kan börja utfärdas, säger David Lega (KD).

I nyhetsflödet: GP,

Parkeringsplatser behövs

Byggnadsnämndens rödgröna majoritet antog idag riktlinjer för hur många parkeringar det ska planeras för vid nybyggnationer i Göteborg. Parkeringstalen minskar exempelvis med 10% för bostäder. Alliansens efterlyste ett bredare underlag och en mer bilvänlig inriktning.

– Man blir förvånad över att kontoret valt att bara be om synpunkter på stadens parkeringssituation från kommunens egna nämnder och bolag. Vi i alliansen vill betona att det finns andra aktörer i vår stad – t.ex. affärsinnehavare i centrala staden, hyresgästföreningen och handikapprörelsen – som kan tänkas ha bra synpunkter på parkeringar i staden, säger Kjell Björkqvist (FP).

– Visst behöver trafiksituationen i Göteborg anpassas för att få en få en bättre och mer hållbar stadsutveckling, fortsätter Joakim Olinder (M). Men bilen kommer vara en viktig del av en fungerande stad. Det ska inte vara kommunen som avgör om den enskilde har behov av egen bil eller inte.

Definitionen av god Parkeringsskylti vägledningen utgår från boende i Göteborg ska ta sig mellan hemmet och arbetsplatsen. Resvägen för många göteborgare ser mycket annorlunda ut och många ärenden ska ofta lösas på vägen.

– Barnfamiljer, funktionshindrade, äldre, personer med matkassar, folk som har mer än tio minuters promenad till närmaste hållplats, människor med ett pressat schema som inte hinner vänta på en buss som är sen eller byta mellan spårvagnslinjer. Det finns oändligt många skäl till att den enskilde behöver bil och en plats att parkera den på. Vi måste grunda våra beslut på fakta, inte schablonartade visioner om ett bilfritt samhälle, avslutar Kjell Björkqvist.